Jag har inte haft några långa stopp påvägen och därför inte haft något tillfälle att blogga föräns nu. Varje gång jag haft wi-fi har jag bara sett till att skicka meddelande till nära och kära så de vet att jag lever och mår bra. (^_^)

 

Resan har gått jättebra, trots att det började med en väldigt täppt näsa. Jag och hjärtat spenderade dagen i Wellington innan det var dags att säga hejdå på flygplatsen. Jag kunde hålla tillbaka gråten men tårarna rullade ner för kinderna ändå, dem kunde jag inte förhindra. Hjärtat var tårögd han med. Jag kan inte förstå hur jag ska klara mig utan honom så länge! Jag saknar honom redan något fruktansvärt! 

 

 

 

 

 

 

Första stoppet vad Sydney så den flygturer var bara ca 3 timmar lång, allt gick bra och jag behövde inte vänta länge innan nästa plan mot Bangkok. Jag fick en mitten plats allra längst fram i ekonomi klassen så jag hade gått om plats för benen. Vi hade ett kort stopp i Bangkok där vissa passagerare gick av och det kom på nya. Vi som skulle fortsätta mot Dubai fick dock gå ut vi med och gå igenom säkerhetskontrollen igen. Men det vad rätt skönt att då sträcka på benen innan nästa flygtur mot Dubai. I Dubai flöt allt bara på igen och jag hittade mitt flyg mot Stockholm. Det flyget var det inte mycket folk på så jag hade fönsterplats med hela raden för mig själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

Så skönt det var att kunna breda ut sig ordentligt. Trotts detta har jag bara lyckats sova ca 3 timmar under ömer än 30 timmars resetid. Men det är bättre än inget och jag känner mig hyfsat ok. Förkylningen blir bättre och bättre och jag har inte haft några problem med lufttrycket. 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu sitter jag på Arlanada flygplats, i Stockholm, och om ungefär en timma kan jag gå på sista planet mot Göteborg. Det känns väldigt konstigt att höra Svenska runt omkring mig hela tiden och min hjärna vet inte riktigt vilket språk den ska använda. Jag har varit nära på att säga ursäkta på Japanska flera gånger, haha! (^    ^) Jag skyller på jetlag, även om jag inte känner mig speciellt jetlaged bara lite vimsig och snurrig. 

 

Det ska bli skönt att få komma hem efter denna långa turen. Samtidigt saknar jag alla på Nya Zeeland och själva Nya Zeeland så tårarna rinner imellanåt. När jag hade tråkigt på ett av planen så tittade jag igenom mina kort på mobilen och det var ingen bra idé, hehe!

 

Nu ska jag gå en sväng så jag får röra lite på mig innan sista planet. Det är dock bara en timma så det ska inte vara någon fara. (^_-) Sen kan jag krama om mamma och pappa igen. Hemma väntar hundarna och hästarna! o(^▽^)o