Trendiga smycken och accessoarer

Trendiga smycken och accessoarer - beccadesign.se

www.cocoo.se - 
Massor av trendiga halsband, armband, örhängen, ringar och klockor!
Cocoo.se- Massor av trendiga
smycken, klockor, ringar, örhängen,
halsband och armband!

Arlanda

Hej!
Jag har inte haft några långa stopp påvägen och därför inte haft något tillfälle att blogga föräns nu. Varje gång jag haft wi-fi har jag bara sett till att skicka meddelande till nära och kära så de vet att jag lever och mår bra. (^_^)
 
Resan har gått jättebra, trots att det började med en väldigt täppt näsa. Jag och hjärtat spenderade dagen i Wellington innan det var dags att säga hejdå på flygplatsen. Jag kunde hålla tillbaka gråten men tårarna rullade ner för kinderna ändå, dem kunde jag inte förhindra. Hjärtat var tårögd han med. Jag kan inte förstå hur jag ska klara mig utan honom så länge! Jag saknar honom redan något fruktansvärt! 
 
 
 
 
Hejdå Wellington och Nya Zeeland!
 
 
 
 
 
 
Första stoppet vad Sydney så den flygturer var bara ca 3 timmar lång, allt gick bra och jag behövde inte vänta länge innan nästa plan mot Bangkok. Jag fick en mitten plats allra längst fram i ekonomi klassen så jag hade gått om plats för benen. Vi hade ett kort stopp i Bangkok där vissa passagerare gick av och det kom på nya. Vi som skulle fortsätta mot Dubai fick dock gå ut vi med och gå igenom säkerhetskontrollen igen. Men det vad rätt skönt att då sträcka på benen innan nästa flygtur mot Dubai. I Dubai flöt allt bara på igen och jag hittade mitt flyg mot Stockholm. Det flyget var det inte mycket folk på så jag hade fönsterplats med hela raden för mig själv.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Så skönt det var att kunna breda ut sig ordentligt. Trotts detta har jag bara lyckats sova ca 3 timmar under ömer än 30 timmars resetid. Men det är bättre än inget och jag känner mig hyfsat ok. Förkylningen blir bättre och bättre och jag har inte haft några problem med lufttrycket. 
 
 
 
 
 
Hej Sverige!
 
 
 
 
Nu sitter jag på Arlanada flygplats, i Stockholm, och om ungefär en timma kan jag gå på sista planet mot Göteborg. Det känns väldigt konstigt att höra Svenska runt omkring mig hela tiden och min hjärna vet inte riktigt vilket språk den ska använda. Jag har varit nära på att säga ursäkta på Japanska flera gånger, haha! (^    ^) Jag skyller på jetlag, även om jag inte känner mig speciellt jetlaged bara lite vimsig och snurrig. 
 
Det ska bli skönt att få komma hem efter denna långa turen. Samtidigt saknar jag alla på Nya Zeeland och själva Nya Zeeland så tårarna rinner imellanåt. När jag hade tråkigt på ett av planen så tittade jag igenom mina kort på mobilen och det var ingen bra idé, hehe!
 
Nu ska jag gå en sväng så jag får röra lite på mig innan sista planet. Det är dock bara en timma så det ska inte vara någon fara. (^_-) Sen kan jag krama om mamma och pappa igen. Hemma väntar hundarna och hästarna! o(^▽^)o
 
 
 
Kram på er ❤️
 
Follow on Bloglovin


Melbourne 03:14am

Hi!
Nu har jag påbörjat min resa tillbaka mot Nya Zeeland. Igår morse gick jag upp tidigt och gjorde mig iordning i lugn och ro med en härlig dusch. (^   -   ^) Sen gick jag ner till den stora frukostbuffén och åt frukost. Jag försökte ta bilder lite diskret med mobilen, kvaliten blev inte den bästa men det är mer för ni ska få se på ett ungefär hur det ser ut. 
 
 
 
 
 
 
Kokta grönsaker, biffar, omelette, omelette med ost, potatis, såser...
 
 
 
 
 
Många olika sorters bröd, sandwich med fyllning, våfflor, french toast och på andra sidan tallrikarna lönnsirap, chokladsås, mosad banan, florsocker....
 
 
 
 
 
Salladsbar
 
 
 
 
 
Yoghurt, flingor och olika sorters frukt. 
 
 
 
 
 
Där fanns även en Japansk sida med bland annat kokt ris på tre olika sätt (olika kryddning), 
friterad kyckling, friterad räka, fermenterad bönpasta, grönsaker på japanskt vis m.m.
 
 
 
 
 
 
 
När jag ändå håller på kan jag ju lägga upp bilder från hotellet också. Hotellet heter Dormy Inn Premium Shibuya och jag har varit jättenöjd de två nätterna jag stannat där. Detta är ett hotell jag ska lägga på minnet om/när jag åker tillbaka till Tokyo. Det låg så centralt och promenadavstånd till både Harajuku och Shibuya. De har gratis bussar till Shibuya stationen för när du ska lämna hotellet och det tog bara några minuter och var jättesmidigt. Rummen var fräscha med daglig städning och personalen var jättesnäll och trevlig. (๑ᴖ◡ᴖ๑) Förutom frukostbuffén har de gratis nudlar på kvällen. Dessutom finns det en spa avdelning med bad och bastu som man kan ta del av. Jag stannade ju tyvärr inte så länge och hade därför ingen tid att kolla in det. 
 
 
 
 
 
 
 
 
En av de bästa duscharna jag haft på länge. Det var bra med tryck i det stora munnstycket 
och vattnet var varmt och skönt. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag åkte som sagt med buss från hotellet in till stationen och kom i god tid. Jag hittade till min plattform rätt snabbt och hade därför gott om tid tills Narita expressen skulle komma (direkt tåg till flygplatsen). Även om det kändes tråkigt att lämna Tokyo kände jag mig ändå nöjd för denna gången. Jag vet att jag kommer åka tillbaka, så det är inte förväl. (^ _ -)
 
På flygplatsen sen hände det mycket. Först stod jag i kö till in-checkningen i över en halvtimma. När jag kommer fram frågar de efter visum för Australien. Jag sa att jag har visum för Nya Zeeland som är min slutdestination och jag ska bara mellanlanda i Melbourne. Men tydligen behövde jag ett visum för jag ska vara i Melbourne mer än 8 timmar (10 timmar ska jag vara där). Ingen har informerat mig om det! Jag kände paniken börja komma krypande eftersom de inte ville checka in mig utan visum. Hon gav mig en internettsida jag skulle gå in på och jag började ordna med visum medan tårarna bara rann. Det var mycket krångel och många konversationer men tillslut, 40 minuter innan mitt plan ska avgå, kan jag checka in och jag har ett visum för Australien. Jag skyndar mig till säkerhetskontrollen, som gick snabbt och enkelt som tur var. Sen var det raka vägen till flyget. Vid detta laget var jag både trött, hungrig och kände mig helt förstörd känslomässigt. Jag ville bara hem (Nya Zeeland eller Sverige spelar ingen roll, bara hem). 
 
Flygresan till Melbourne tog ungefär 9 och en halv timma. Ville man ha mat på planet fick man betala extra och man fick även betala för att kunna se på film. Jag är med andra ord inte alls nöjd med detta flygpolaget (Jetstar) och kommer försöka undvika det i framtiden. (- _ -) Jag försöker oftast undvika med att klaga, men detta var bara för mycket för mig! Men resan gick bra annars, jag såg två filmer och sov från och till i 3-4 timmar. (^  ^,)
 
 
När vi landade i Melbourne mådde jag något bättre, men var stressad över hur det skulle gå här eftersom man nu ska in genom kontroller igen och jag viste inte om jag skulle behöva hämta ut min väska då jag inte fått mitt andra boarding pass. Jag hittade någon jag kunde fråga och hon var jättetrevlig. Jag behövde hämta ut bagaget då Jetstar bara checkat in det för Melbourne, men det gick smidigt och alla är så trevliga här. De skämtade tillochmed där man deklarerar vad man har i bagaget, så jag mår mycket bättre nu och känner mig lugn och säker igen. Det är några timmar kvar tills in-checkningen öppnar, sen är det tre timmar till flyget mot Wellington går. Trotts att det är tidigt på morgonen känner jag mig inte allt för trött. Jag har druckit en väldigt god kopp kaffe och ätit en müslibar till frukost. Nu ska jag fortsätta ta det lugnt innan in-checkningen. Det känns skönt att det inte är långt kvar tills jag är "hemma" i Nya Zeeland igen. (✿◠‿◠) Jag har haft två jätteroliga veckor, men känner mig som sagt klar med resande för denna gången. Iallafall utanför Nya Zeeland. (^ _ -)
 
 
 
Kram på er ❤
 
 
Follow on Bloglovin


Sorting out

Hej!
Det är tisdag vilket är starten på hjärtats arbetsvecka. Så vi drack kaffe i sängen tillsammans innan han åkte till jobbet. Jag gick upp strax därefter. (^   ^,)

Saker jag pysslat med idag är att städa spisen, skrubbade en av platterna (den jag använder mest) och tvättat sängkläderna. Det har regnat från och till och imellanåt har det varit riktiga regnskurar. Så sen har jag suttit inne och planerat mer inför resan till Japan och Korea och fixat med viktiga dokument. 
 
 
 
Arkivbild från Shibuya sommaren 2013
 
 
 
 
Stackars hjärtat har inte mått bra alls idag så han kom hem tidigare. Nu ligger han och halvsover, det är antagligen feber då det har gått runt nu. Jag får preppa mig själv och hoppas jag inte blir sjuk till jag åker. Men nu ska jag försöka få i hjärtat några tabletter så han kanske kan få i sig lite mat senare också. Hoppas det inte blir långvarigt. 
 
 
Kram på er ❤
 
 
Follow on Bloglovin


24-25 Februari

Hej!
Den 24 februrari kom Josefin och hämtade mig på morgonen, ♡ åkte till jobbet tidigare. Vi åkte sen tillsammans tillbaka till gården, hon var verkligen jättesnäll som kunde tänka sig att köra mig. Men väl hemma möts jag av dåliga nyheter. Vinur (som jag här på bloggen har kallat för Svans av olika anledningar) dog i måndags. Anette hittade honom i hagen, död, och det fanns inga tecken på att han haft ont eller var skadad. Kvällen innan hade de inte märkt något på honom, han hade lekt i hagen med de andra hästarna som han brukar. Kanske var det en hjärtatack eller hjärnblödning, men inget vet. 
 
Vinur är den hästen jag har tränat när jag varit här på gården. Jag började med olika hästar när jag först kom hit, men när jag och Vinur väl började sa det klick mellan oss direkt. Vi har sedan växt så mycket tillsammans och lärt oss så mycket. Han var helt fantastisk och har lärt mig massor! Det fanns ett band, en förståeelse, mellan oss som jag aldrig kännt med någon annan häst förut. Han var den som kom gåendes i hagen när jag ropade på honom. Han följde mig vart jag än gick och gav mig pussar, väldigt försiktigt. Vi var bästa vänner och jag älskade honom något enormt. Att därför få höra att han dött kom som en chock. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå det... När jag kom var han redan begravd. Det hemskaste är att jag inte äns fick säga hejdå. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tack för den tiden jag fick med dig Vinur, även om det inte var nog. Jag hade gett allt för att få gå ut på en ridtur med dig igen, få känna din lukt och din mjuka mule när du försiktigt buffar på mig. Du har gjort ett stort avtryck i mitt hjärta och jag kommer aldrig glömma dig! Du var en speciell häst och vi förstod varandra. Jag kunde se förståelsen i dina ögon, vi hade ett band. Jag hoppas det gick fort och att du inte behövde ha ont, nu springer du på de gröna ängarna där du aldrig kommer behöva bli illa behandlad eller ha ont mer. Kanske vi ses igen!
 
 
 
Som ni förtår blev hela onsdagen hemsk. Tack Josefin för att du var här med mig! Anette hade pratat med Josefin tidigare i veckan och de hade kommit överräns om att vänta med att berätta till efter min födelsedag, vilket jag är väldigt tacksam över. Hon hade också sagt att om jag ville kunde Josefin ta med mig igen när hon åkte så kunde jag få sova hos Josefin eller ♡. Det är precis vad jag behövde, jag klarade inte av att vara här. Tanken på att Josefin skulle åka fick mig nästan att kollapsa totalt, jag klarade inte av att vara ensam. Så fort jag blev ensam kom ångesten igen, tårarna spruta och paniken var inte långt borta. Att då tänka på att behöva sitta själv inne på rummet senare på kvällen och sova själv var skrämmande. Jag hade redan haft tecken på ångest tidigare under veckan (p.g.a många andra saker som händer just nu) och detta gjorde det inte bättre. 
 
Jag åkte därför med Josefin hem på kvällen, duschade och åt hemma hos henne och pratade med både Josefin och Sara (mamman i familjen Josefin är au pair hos). Sara gav mig en försenad födelsedagspresent; Lindt choklad. Så gulligt av henne. Jag behövde verkligen den lugna kvällen tillsammans med Josefin. ♡ kom sen och hämtade mig när han slutat jobbet och jag åkte hem med honom. Jag är så glad över att jag har så fina människor runt omkring mig, jag hade aldrig klarat detta annars. Jag lät mig bli omhändetagen hela den dagen, jag kunde inte tänka klart. 
 
Det blev inte mycket sömn den natten. Jag tror jag somnade strax efter tolv men vaknade sen 04:30 och kunde inte somna om igen, tankarna bara snurrade runt... Men att ♡ låg brevid mig gjorde iaf att jag var lugn. Katterna sov också intill mig, som de brukar, vilket var skönt. Jag var inte ensam. Jag åkte sen med ♡ in till Palmerston North när han skulle jobba på torsdagen. Jag hade lite olika saker jag behövde fixa med. Så jag gick runt och fick köpt nya mediciner (jag äter bland annat b-vitaminer mot stress), ringt några samtal, bokat hotell i Tokyo och fixat med visumet. Jag fick medelande under dagen från läkaren om att provsvaren kommit och jag har lågt järnvärde så han ville att jag bokar en ny tid. Alla papprena var klara för immigrationsverket därför kunde jag göra klart det, efter först ett besök hos immigrationsverket och sen ett samtal. En ny tid till läkaren lyckades jag ringa och boka också så jag lyckades fixa med många saker under dagen, vilket kändes bra. Det tog mina tankar bort från annat....
 
Mitt på dagen hade ♡ rast så vi kunde umgås och jag slapp gå runt själv. Efter det satt jag på biblioteket resten av dagen och fixade med andra saker på datorn jag behövde få gjort. ♡ kunde sen köra mig hem till gården när han slutat. Då var jag helt slut och ångesten började komma tillbaka, jag skulle behöva vara själv igen... Ända sedan natten jag var uppe och nästan svimmade och sen kräktes på morgonen har jag varit orolig för att det ska hända igen. Min mage har inte varit ok sen dess och jag mår ofta illa när jag ska sova. Det har bara blivit värre och att Vinur dog gjorde ju inte att jag mår bättre direkt. Jag saknar honom så det värker i hela kroppen...
 
♡ satt med mig ett tag och höll om mig innan han åkte. Jag gick ut och försökte prata lite med Geoff och Anette, men det slutade med att jag gick in på rummet och bröt ihop totalt. Jag sms:ade med Josefin och lyckades samla mig något. Geoff kom in efter en stund och skulle kolla om jag var ok. Vi pratade, eftersom jag varit stressad det sista och mina järnvärden är låga kanske det inte är någon bra idé att fullfölja min sista vecka hos dem. Han sa att självklart vill de ha mig här, men är jag glad när jag är med ♡ och mår bra när jag är med honom så blir de också glada. De vill bara mitt bästa. Men det är upp till mig om jag känner att jag klarar av att jobba sista veckan. Efter han gått kändes det mycket bättre. Jag har kännt det som att ingenting jag gör är nog, samtidigt försöker jag göra så gott jag kan och jobbar på så mycket jag bara kan. Men det kändes som om det inte räckte. Därför var det skönt att höra från Geoff att han förstod. Jag pratade med Josefin och hon var redan beredd på att komma och hämta mig på lördag. Så jag beslutade att jag jobbar fram till lördag och sen flyttar jag hem till ♡. 
 
Efter jag gjort beslutet kändes det som en stor sten lämnade hela kroppen, vilket tyder på att jag gjorde rätt. Det känns dumt eftersom det bara var en vecka kvar, sen hade jag gjort mitt år. Men samtidigt är det inte värt det om jag ska fortsätta må som jag gjort, det kommer sluta med att jag går in i väggen. Geoff och Anette är själva väldigt stressade just nu vilket gjort det hela till en ond cirkel. De är stressade och jag mår dåligt för att de är stressade, försöker hjälpa dem så mycket jag kan men känner att jag inte gör nog och blir bara mer stressad och känner press på mig själv. De undrar över hur jag mår då de ser att jag pressar mig själv, vilket inte heller är bra. Därför tror jag det är bäst för alla att jag åker på lördag. De behöver inte oroa sig/tänka på mig och jag behöver inte stressa över att prestera för att hjälpa dem. 
 
 
Detta blev ett väldigt långt inlägg, med mycket personliga saker. Inget roligt att läsa kanske, men jag behövde få ur mig allt detta. Tack alla som finns där för mig och hjälper mig i stunder som nu, ni vet vilka ni är! 
 
 
Kram på er ❤
 
Follow on Bloglovin


the wood has started

Hej!
Jag mådde hyfsat bra imorse efter en god natts sömn. Jag kände mig dock fortfarande svag och min mage är inte helt med mig ännu. Frukost gick bra, men det började krampa i magen strax efter. Därför gick jag in på rummet och började ringa ett samtal till immigrationsverket medans magkramperna avtog. Det tog ett tag då det var kö... Men jag kom fram tillslut och fick svar på min fråga, vilket inte var jättepositivt. Ännu ett tecken på stress och magkatarr; jag började gråta. Mamma var inloggad på skype så jag ringde och fick gråta ut medan jag pratade med mamma och pappa som stöttar mig i allt. Det kändes därför något bättre efter att ha pratat med dem. 
 
Jag började därför jobba lite senare idag än planerat. Men resten av dagen har jag försökt jobba på så gott jag kan. Jag och Anaelle (den franska wwoofern vi har nu) har bärt ved som Geoff sågat upp. Det var rätt jobbigt till en början, särskilt eftersom jag inte är 100% ok och blev alldeles skakig, men jag lyckades ändå genomföra det. Annat jag har hjälpt till med är att plantera frön, ta in tvätt och knäcka massor av valnötter. In imellan har jag gått och småplockat lite och städat. Så det känns ändå som jag har lyckats göra en del idag, trotts att jag inte mår helt bra. Det har gått bra, men inte utan att jag gått iväg och gråtit ett antal gånger under dagen. Men det kommer nog bli bättre snart, så snart jag fått ordnat visumet så jag slipper tänka på det tror jag det kommer bli mycket lättare.
 
Jag får så dåligt samvete också när jag inte kan jobba på som vanligt. Jag önskar jag kunde jobba 200 % mer än jag gör nu, men det går bara inte. Att jag var sjuk igår gör ju inte det hela mycket lättare, jag hade ju tänkt jobba på denna veckan eftersom jag var borta förra veckan. Jag känner mig helt värdelös.... Men jag gör så gått jag kan och hoppas att det kommer räcka i slutändan, mer kan jag inte göra. 
 
 
Nu ska jag sluta klaga, men behöver skriva av mig ibland. Särskilt nu när jag inte mår bra och bara skulle vilja hoppa på nästa plan hem till Sverige och glömma allt. Fast det är halvt en lögn, jag vill ju stanna kvar här och åka till Korea och Japan som planerat. Allt kommer nog lösa sig på något sätt tillslut. (^   ^)
 
 
 
 
Två arkivbilder från när vi högg ner träden förra året (hösten i Nya Zeeland och våren i Sverige)
 
 
 
 
 
 
Nu är jag jättetrött och börjar känna av träningsverken i armarna efter alla skottkärror med ved jag kört och staplat. Imorgon ska jag upp tidigt, det är stora vedklyvnings-dagen. Vi har hyrt en maskin imorgon som klyver de större stockarna/stumparna så vi ska försöka få gjort så mycket vi bara kan. Eftersom det är så varmt mitt på dagarna nu (över 30 grader) ska vi börja tidigt så det är lite svalare. 
 
Därför säger jag god natt nu, ha en bra dag! (^  _  ^)
 
 
Kram på er ❤
 
 
Follow on Bloglovin


Sick...

Hej!
Usch vilket hemsk natt jag har haft. Jag vaknade mitt i natten och behövde gå på toa. Men jag mådde samtidigt illa så jag hade med mig en spann in. När jag fortfarande satt på toaletten började det svartna för ögonen och jag började svettas floder... Men på något sätt lyckades jag torka mig och vingla in på rummet igen innan jag slockna i sängen. När jag vaknade på morgonen mådde jag fortfarande dåligt så jag skickade ett medelande till Anette och sa att jag stannar i sängen då jag är sjuk. Efter det spydde jag... Men sen har jag mått rätt ok, jag spydde bara en gång. Jag har varit väldigt trött hela dagen och spenderat mesta tiden i sängen, sovit, läst och tittat på film. Jag har lyckats få i mig lite mat också under dagen, även om magen fortfarande inte är helt överräns med mig. Men inget jätteillamående längre och inga fler kräkningar så förhoppningsvis är jag bättre imorgon. Vet inte ännu om det är något magvirus, men känns inte som det då jag borde spytt fler gånger, eller feber. Det kan också ha med stress att göra då det är så mycket som händer just nu med visum, flyg och hotell till Japan och Korea och annat som händer i mitt liv. Jag har ju ätit omeprazol i några veckor men de tog slut när jag var hos ♡ så jag har varit utan dem i några dagar. Jag trode inte jag behövde dem längre, men jag har börjat äta dem igen utifall att. 
 
Nu är jag jättetrött och ska krypa ner i sängen igen. Förhoppningsvis får jag ostörd sömn inatt och ett bättre uppvaknande imorgon. 
 
 
Kram på er 
 
 
Follow on Bloglovin


In my Head...

Hej!
Det har varit härligt att få sova hos min vän i fler än en natt. Jag glömmer allt annat som jag har i mitt huvud och kan slappna av. Tack! 
 
Min vän körde mig även tillbaka till Geoff, Anette och Caelan. Min familj var redan där eftersom de har sovit där en natt. (^_^) Jag packade snabbt ner lite kläder och pratade med hästar, hundar och människor innan det var dags att åka igen. Jag, mamma, pappa, Erik och Elias styrde sen färden mot Rotorua. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Färden gick bra, även om jag inte mådde jättebra hela tiden... Ni kan läsa längre ner om varför. Motellet vi bor på är jättefint och det ska bli härligt att stanna här i två nätter! (๑ᴖ◡ᴖ๑) Här kommer några bilder: 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi har en egen bubbelpool på en lite uteterass, så lyxigt!
 
 
 
 
Vi har inte hunnit göra så mycket annat än att handla och äta middag. Sen har familjen badat, men jag hoppade det idag då jag inte mått så bra.
 
 
Det har varit väldigt mycket som hänt det sista för mig. Jag träffade först Josefin som är helt underbar! Tanken på att hon är kvar på Nya Zeeland fick mig att börja fundera på att stanna längre. Men tanken var att jag skulle hem i början av maj. Både familjen Kira och Josefin tycker att det hade varit jätteroligt om jag stannar längre och jag tycker så mycket om att vara här att jag började leka med tanken. I slutet av november-början av december träffade jag sen en helt underbar person som nu är en del av mitt liv. Även detta fick mig ännu mer in på tankarna att stanna längre. Men jag saknar Sverige. Jag har alltid sagt att Sverige är mitt hem och det kommer det alltid att vara, det står jag fast vid. Men Nya Zeeland har blivit som ett andra hem för mig och tanken på att lämna allt och alla underbara personer (djur som människor) är inte lätt. Samtidigt saknar jag de svenska skogarna, klipporna, havet, älgarna, råddjuren, alla djuren och såklart alla mina vänner och familj. Jag saknar Sverige! Allt bara snurrar för mig och jag vet inte om jag vill stanna eller åka hem, det sliter mig isär. Ena stunden känns det som jag ska få panik, nästa vill jag bara kräkas och sen kommer tårarna. När jag är med min familj känns det som jag skulle vilja hoppa på planet och följa med dem hem med en gång. Men samtidigt kan jag inte lämna allt här! Jag kollade upp visum häromdagen; eftersom man bara kan få "working holiday" visum en gång skulle jag se om jag kunde förlänga det och stanna längre på det. Men personen jag pratade sa rakt ut: du kan inte få det. Hon var inte speciell trevlig så jag, Geoff och Anette har pratat om att åka och prata med någon annan för att se vad de kan göra och förklara mer. Hade jag kunnat förlänga det hade det bästa varit att stanna, tror jag... Men jag har fortfarande hemlängtan till Sverige, därför började jag fundera på om jag kanske kan åka hem och hälsa på i några veckor i maj och sen komma tillbaka hit. Men än en gång måste man kolla om det går bra enligt reglerna för visum. Allt är en ända röra och jag känner mig helt vilsen. Det är första gången i livet jag inte vet vad jag ska göra och det känns hemskt. Mycket har med visumet att göra eftersom det känns som man kan bli utslängd ur landet såfort mitt visum har gått ut, och det är inte lätt att få ett nytt eller förlänga. Magkattarren har därför gjort sig påmind igen i form av att jag blir darrig, illamåeende och yrsel. Förhoppningsvis blir det bättre igen efter några dagar med tabletter. Men jag måste fortfarande göra ett beslut om hur jag vill göra.... Som tur är har jag världens bästa person vid min sida som stöttar mig i vilket beslut jag än gör och som får mig att må bättre. Med honom känner jag mig hemma och kan släppa allt, tack för att du är du! ♡ Jag vet att min familj och mina vänner stöttar mig också i vad jag än beslutar att göra, men de är fortfarande lite på varsin sida eftersom min svenska familj vill att jag kommer till Sverige och min Nya Zeeländska familj vill att jag stannar. Vi får se hur livet löser sig denna gången, det kommer bli bra tillslut vad som än händer även om allt är väldigt jobbigt just nu. Jag vet att det kommer lösa sig!
 
 
Nu blev det ett längre inlägg än jag tänkt, men jag behövde få skriva av mig och få ut en hel del av de tankar som snurrar runt i mitt huvud. Tack alla som finns där och stöttar mig, jag älskar er! 
 
 
Kram på er ❤
 
 
 
Follow on Bloglovin


Kaikoura Whale Watch

Kia Ora!
Imorse lämnade vi mysiga Gunyha Country Estate för att styra färden mot Kaikoura. Resan flöt på rätt bra, vi stannade till några gånger som vanligt för toalett och bensträckare. Nya Zeeland slutar aldrig överväldiga mig med sina fantastiska vyer så här kommer några bilder jag inte kunde låta bli att längs vägen. (๑>ᴗ<๑)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi kom fram lagom till att checka in inför vår valsafari vi hade bokat till idag.(*⌒ヮ⌒*)Detta är något vi alla verkligen sett fram imot och vädret var helt underbart så allt såg bra ut redan från början. Vi fick först se en kort säkerhetsfilm innan vi åkte buss till hamnen där båten stod. Medan vi började åka ut pratade guiden om det marina livet och lite annan information som kan vara bra att veta. Han fortsatte sen med olika informationer och fakta om djurlivet varje gång vi förflyttade oss från olika platser med båten. Vi hade värdlens tur och har fått se tre kaskelotter, sälar, albatrosser och "dusky dolphins" (på svenska; södra atlantvitsiding)! Det var helt fantastiskt, jag kan fortfarande knappt tro det! Detta är något man inte kan beskriva med varken ord eller bilder, man måste nästan uppleva det själv. Men här kommer iaf en bild-bomd från dagen för att ge er en liten inblick av hur en valsafari kan se ut. (๑ᴖ◡ᴖ๑)
 
 
 
 
Albatross
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Utsikten var helt otrolig!
 
 
 
 
 
Första kaskelotten; Tiaki.
Tiaki har återvänt till Kaikoura varje år sedan 1994.
De döper valarna för att kunna hålla koll på de olika individerna. 
Ett sett att se skillnad på dem är deras stjärtfena. Varje val har en unik stjärtfena, precis som vi har fingeravtryck.
I Kaikoura finns det bara manliga kaskelotter då det är för kallt för honorna.
 
 
 
 
 
 
Kaskelotter äter byten de hittar nära havsbotten, oftast "squid" men ibland även hajar och fiskar.
 
 
 
 
 
 
 
Valarna stannar oftast vid ytan i 5-10 minuter för att hämta luft innan de dyker igen. 
De brukar stanna under ytan i 40-60 minuter men rekordet man har räknat är två timmar. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det var fler båtar runt valarna.
Därför kunde jag ta kort på en likadan båt som vi var ute med så man kan se hur de ser ut. 
Valarna är i ungefär samma storlek som båten.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Strax efter Tiaki dykit fick vi syn på några små sälar som hoppade förbi.
 
 
 
 
 
 
Det tog inte lång tid innan vi hittade nästa val.
De sa tyvärr inte vad denna heter.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sisst stötte vi på en stim med delfiner. De var verkligen lekfulla och simmade både runt och under båten.
Flera av dem hade små ungar som simmade bredvid. Det var verkligen fantastiskt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Detta är verkligen en dag att minnas, sista dagen på 2015 kunde inte varit bättre!
 
 
2015 har verkligen levererat från början till slut. Man brukar ju säga i början av varje år att "detta ska bli mitt år" och jag kan säga att 2015 blev mitt år. Allt började med att jag förberedde inför min flytt till Nya Zeeland för att jobba som au pair i ett år. Jag var väldigt nervös och åkte med inställningen att blir det inte bra kan jag alltid åka hem. Men jag hade inte behövt oroa mig ett dugg! Jag hamnade hos världens härligaste familj och har fått träffa Anette, Geoff och Caelan som är helt underbara! Jag stormtrivs hos dem och är så glad över att de tagit in mig i sitt hem, det känns som jag är en del av familjen och jag kallar dem nu för min Nya Zeeländska familj. (^   ^) Jag har även fått lära känna många underbara människor genom dem; Kate och Alex och Leo, Linda och Geoff och Lucas, Justin, Steff och Dess och många fler! Jag är så otroligt tacksam och kan nästan inte fatta vilken tur jag haft som hamnade här. Sen får vi inte glömma alla härliga wwoofar jag fått träffa. Jag vågar inte nämna alla vid namn eftersom jag säkert kommer glömma någon. Men Sandra och Sven måste såklart nämnas, två härliga tyskar som lät mig följa med dem i sin jucy bil på äventyr runt Nya Zeelands nordö. Vi hade jätteroligt ihop och jag kommer aldrig glömma allt vi upplevde tillsammans. I andra halvan av detta året kom nästa wwoofer som har blivit en otroligt bra vän till mig; Josefin. Det är roligt att man kan åka till andra sidan jorden och sen träffa en svensk som man klickar med direkt. Vi är lika tokiga båda två och har så roligt tillsammans! Jag kan verkligen vara mig själv med henne och hon har fått mig att växa som person, jag vågar mer och känner mig inte som den blyga lilla tjejen längre! Jag tror (och hoppas) Josefin är en vän jag kommer ha resten av livet, hon är verkligen fantastisk! Tack för att du är du! Nu i slutet av 2015 träffade jag en speciell person som kommit in i mitt liv och jag kan inte riktigt förstå det ännu. ❤  Allt känns så overkligt men jag är samtidigt otroligt glad för allt och alla jag fått lära känna. 
 
Därför fortsätter jag nu in i 2016 med samma inställning; detta kommer bli mitt år! Än så länge har jag ingen aning om vad som kommer hända och vart i världen jag kommer befinna mig. Men jag fortsätter med att ta allt som det kommer, livet har en förmåga att lösa sig av sig självt om man bara vågar chansa ibland. Med detta önskar jag er alla ett Gott Nytt år! Jag hoppas erat 2015 har varit lika bra som mitt och att ni får en bra start på 2016. 
 
 
Massor av Kramar från mig till er ❤
 
Follow on Bloglovin


Blogg Paus...

Hej!
Jag ville bara säga att jag vet inte hur mycket jag kommer orka blogga de kommande dagarna. Det är mycket som händer just och jag kan inte riktigt förklara allt. Men en stor del är att det är jul och jag vill tillbringa den tid jag har med familj och vänner. 
 
Familjen kom hit idag iaf och det är skönt att se dem igen. Jag har fått bakat och städat endel. (^  _  ^) Mamma flätade mitt hår nu på kvällen vilket var helt underbart! Det är så skönt att ha mina föräldrar och bröder hos mig igen. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är helt underbart när någon pillar med mitt hår! Därför fick jag henne till att fortsätta med flera olika stilar, haha! 
 
Nu ska jag strax lägga mig och sova, men ska kolla lite saker på datorn först. 
 
 
Kram på er ❤
 
Follow on Bloglovin


Spinning Around

Hej!
Oj, det blev visst inget blogginlägg igårkväll. Jag får vell berätta nu då istället vad som hände. (^   ^,)

 
 
Josefins tatuering som blev klar i fredags.
Visst är den häftig? 
 
 
 
 
Det började bra med en härlig sovmorgon. Sen åt jag och Josefin frukost tillsammans med Linda, Jeff och Lucas. De hade varit så snälla och stekt pannkakor som vi åt med banan och färska jordgubbar från deras trädgård. Yummie! 
 
Vi gjorde oss sen iordning och åkte till till stan. Där gick vi mest omkring och gjorde inte så mycket. Jag mådde inte jättebra, jag tror jag fortfarande hade feber, och vi var båda nervösa eftersom vi hade varsin date på kvällen. Jag var med när Josefin träffade sin date, de har bara pratat på telefon innan så det kändes bättre att jag var med när de först träffades. Men jag kunde lämna dem bara några minuter efter eftersom han verkade okej. (^_^) Så sen fick jag gå runt själv ett tag och vänta på att Tim skulle sluta för dagen. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag och Tim hade en jättebra kväll. Vi gjorde igentligen inte så mycket utan gick mest runt och pratade. Men jag hade verkligen en toppen kväll. Tyvärr gick det inte alls lika bra för Josefin. Jag vill inte gå in på för mycket detaljer med när jag träffade henne för att ge henne bilnycklarna var klänningen förstörd av oljefläckar och hade en reva. Det var inte killen som förstört klänningen, men han brydde sig inte speciellt mycket om Josefin om man säger så. När jag kom hem lite senare var jag så trött så jag orkade inte blogga, hihi! Tankarna bara snurrade så jag hade nog inte kunnat få ihop ett vettigt blogginlägg i vilket fall som helst. (^v^)
 
 
Idag sov vi inte lika länge utan gick upp för att göra oss iordning. Leo fyllde två år så vi skulle åka till Lollipops lekland. (^_^) När vi packat ihop och ätit frukost med Linda, Jeff och Lucas tackade vi för allt. De har verkligen varit super snälla som låtit oss sova hos dem denna helgen! Sen åkte vi först in till the Plaza så Josefin kunde köpa en ny klänning (hon fick ersättning för den igår). Det slutade med att jag också köpte en ny topp, hihi! Sen gick vi runt lite medan vi väntade på Tim, som jag bjudit med. Det tog inte jättelång tid innan han dök upp så vi kunde sen åka bort tillsammans till Lollipops där Kate, Leo, Alex, familjen Kira och flera andra gäster var. Det var rätt roligt att klättra runt i klätterställningen med Josefin och Tim, haha! (≧▽≦) Ibland får man lov att vara lite barnslig. 
 
Det slutade med att Tim sen föjde med hem till gården. Vi har sen umgåtts hela dagen och familjen har fått en chans att skämma ut mig totallt, haha! Men det är det man har vänner för, jag tycker om dem precis som de är. Vi tittade på film efter middagen innan det var dags för Tim att åka hemmåt. Efter idag kan man inte dirket säga att tankarna snurrar runt mindre än de gjorde igår, hihi! 
 
 
Nu håller ögonlocken på att falla igen för mig så jag ska avsluta och lägga mig för att sova, i min egen säng igen. 
 
 
Kram på er ♥ 
 
 
Follow on Bloglovin


Invalido

Hi!
Första uppgiften idag var att städa hos hönsen och i husen där hönsmammorna med sina kycklingar ligger. Det var inte så svårt, men allt gick i slow motion då både jag och Josefin är sjuka. När vi var klara gav vi alla ny mat och vatten. (^  ^,) Sen gick vi till utehägnet för hönsen och började leta efter ställen där de kan ha tagit sig ut. Vi täckte sen för alla tänkbara ställen och vingklippte en av hönorna vi har sett flyga över staketet. Vi kollade även över alla för att se hur deras vingar såg ut efter första gången vi vingklippte dem. De verkar inte bry sig det minsta, vilket känns bra. Det är ju för deras bästa, så de får mer utrymme och kan komma ut i utehänget under dagarna.
 
Sen var både jag och Josefin helt slut. Jag mådde verkligen inget vidare... Därför bytte vi om och gosade ner oss i varsin soffa med varsin kopp te och tittade på Alla vi barn i Bullerbyn. Det var jättemysigt att se den igen, det fick mig att sakna Sverige en smula. Men inte så att jag vill åka hem ännu, haha! Sen fortsatte vi med att titta på Sällskapsresan när de åker till mallorca (därav dagens rubrik, haha). Dagen fortsatte på samma sätt, vi satt i varsin soffa och orkade inte göra mycket alls. Efter att vi matat hönsen och kycklingarna för kvällen kände jag mig så onyttig så jag var tvungen att ta itu med all disk i köket. (๑>ᴗ<๑) Sen var jag helt paff igen. 
 
 
Nu ska jag sluta klaga och tänkte istället bjuda på bilder från vår renovering, allt från under tiden fram till slutresultaten. (๑ᴖ◡ᴖ๑) Håll i er för här kommer det: 
 
 
 
Allt började med att vi behövde en ny ugn....
 
 
 
 
 
 Jag fick slå ner en vägg, tjohoo!
 
 
 
 
 
Josefin visade sina skills i tapetsering.
 
 
 
 
 
 Slutresultatet i köket. 
 
 
 
 
 
 Sen började vi måla om tegelväggen bakom spisen. 
Det var då allt prat om "Elin's bush" började, haha!
Vi pratar fortfarande om den ibland...jag gillar min buske hihi!
 
 
 
 
 
 Det blev rätt snyggt!
 
 
 
 
 
 Sen tapetserade vi om i Geoff och Anettes sovrum.
 
 
 
 
 
 
 Jag tycker vi gjorde ett rätt bra jobb, särskilt med att måla mönstren på den vita tapeten.
 
 
 
 
 
 Sen var det badrummet och toalettens tur.
 
 
 
 
 
 Att man kunde göra detta med stenar från floden trodde jag inte, men det blev verkligen otroligt häftigt!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Igår fick vi ju visat allting för alla, vilket var jätteroligt! Jag har lärt mig så otroligt mycket under renoveringsperioden vi hade här, jag kan mer än jag tror. (^_^)
 
 
 
Nu ska jag gosa ner mig under täcket och sova. 
 
 
Kram på er ❤
 
 
Follow on Bloglovin


It's just little rain

Hej på er!
Vädret har varit rätt okej idag, det har bara småregnat lite då och då. Men gårdagens och nattens regn har satt sina spår. Kollar man på kartan över vägar runtomkring i området vi bor så är nästan alla röda = avstängda. Som jag skrev igår så ligger vårt hus väldigt bra till så vi har inte påverkats alls av översvämning eller liknande. Det ända vi märker skillnad på är att det är blött överallt och floden har vuxit massor. 
 
Efter att ha sett bilder, filmer och läst om alla vägar som är avstängda så har jag, Sandra och Sven beslutat att stanna en dag till och se hur arbetet med att städa upp efter stormen urartar sig. Vi har ju ingen brådska som sagt, inga tider att passa. Så vi får helt enkelt se när vi kan ge oss iväg. (^ _ ^) 
 
 
Här är en film från vad regn-stormen har orsakat:
 
 
 
 
 
Under dagen har vi även hört om gatubrunnar som har ploppat upp i Palmerston North och det har fortfarande varit varningar om att inte ge sig ut på vägarna om det inte är absolut nödvändigt. Men som sagt är vi inte drabbade. Vi har haft en bra hemma dag istället och bara hållt oss uppdaterade med vad som händer runt omkring. (^ _ -)
 
Jag har städat och bakat ett bröd under dagen. Jag har äntligen bemästrat det receptet på surdegsbröd som jag bakat det sissta. Nu fick jag till rätt konsistens på degen och brödet jäste väldigt fint! (๑ᴖ◡ᴖ๑) Ända problemet nu är att brödet nästan är uppätet redan, haha! Jag får baka dubbel satts imorgon så jag kan göra två bröd. 
 
Ikväll återgick jag, Sven och Sandra till att titta på film som vi brukar. Idag blev det "Kärlek på menyn". Jag har sett den flera gånger men tröttnar aldrig. Det är en sån film som jag kan se om och om igen, (^   ^,) 
 
Sandra och Sven sitter uppe en stund till och spelar ett datorspel; Heroes of Might and Magic. Anette visade dem spelet för nån vecka sedan och lånade ut en gammal dator till dem så de kan spela. De har varit lite smått beroeende av detta spelet sedan dess. Igår kväll tittade jag på en stund när de spelade men jag blev bara uttråkad och gick och la mig efter ett tag. (^  ^) Därför gör jag samma sak idag igen; jag går och lägger mig istället och låter dem spela, haha! (๑>◡<๑)
 
 
Kram på er ❤
 
Follow on Bloglovin


Fredagsmys

Hej på er!
Jag och wwoofarna har fixat och donat med lite allt möjligt idag. Jag har bland annat gjort en enklare städning av ungen, torkat av en hylla i skafferiet, gjort lunch och bakat en kladdkaka. (^    ^,) Under tiden jag har gjort mitt har Sandra och Sven städat upp runt om på tomten, mockat och lekt med hundarna. De är verkligen duktiga och väldigt hjälpsamma, jag trivs bra med dem här.
 
 
Bild på surdegsbrödet jag bakade igår.
Det blev som sagt lite svart på ytan, men smaken är väldigt god!
Jag ska därför försöka mig på att baka det fler gånger tills jag får till rätt teknik. 
 
 

På eftermiddagen hjälptes vi alla tre åt att flytta stängslet igen så hästarna i den ena hagen får mer gräs. Pipar är väldigt duktig på att ta sig ut och hamna i fel hage. Min teori har hela tiden varit att han tar sig under tråden då den nedersta tråden är väldigt högt upp. Idag stärktes den teorin då han flera gånger gick under tråden, utan svårigheter. Även om det inte var någon ström på när han gjorde det idag tror jag inte han får mycket ström i sig om han gör det när strömmen är på. Det är tur att han är så snäll så det är inga problem alls att flytta honom till rätt hage igen, och han rymmer aldrig. (^_^)
 
Vi hade fredagsmys efter middagen. (๑ᴖ◡ᴖ๑) Vi kollade på Harry Potter Hemligheternas kammare och Fången från Azkaban medans vi mummsade i oss hela kladdkakan jag bakade tidigare. Det var ett gott betyg, haha! VI har inte mycket kakao kvar så jag kunde inte göra mitt recept på kladdkaka utan fick hitta ett recept där man smälter choklad och använder istället. Det blev inte lika bra som mitt recept, men den slank ner endå. Hihi! (๑>◡<๑)
 
 
Eftersom vi kollade på två Harry Potter filmer är klockan rätt mycket nu och jag ska krypa ner i sängen. Imorgon är det en ny dag i mitt liv här på Nya Zeeland.
 
Kram på er ❤
 
 
Follow on Bloglovin


Listen...

Hej!
Jag har drömt så mycket konstigt de senaste nätterna, det har varit så verkligt. Men jag har verkligen sovit som en björnunge som gått i idé. När jag vaknat till ibland (vilket brukar hända nån gång per natt) har jag ändå inte kännt mig jättebra. Inatt var det likadant men då vaknade jag och visste knappt vart jag var, var svettig men frös ändå. Jag tror jag är/håller på att bli sjuk. (> . <)
 
Det värsta är att när jag blir sjuk drar det gärna ut på det, så jag är små-febrig men det bryter aldrig riktigt ut. Därför har jag bara skakat av mig det de tillfällen jag känt mig trött och fortsatt jobba. Men idag kände jag verkligen av det, jag hjälpte till att plantera det andra mandelträdet och när jag kom in kände jag mig alldeles darrig. Jag måste bli bättre på att lyssna på min kropp och inte få så dåligt samvete över när jag inte mår bra. Det är svårt för mig att sluta jobba/hjälpa till och bara sätta mig någonstans och göra ingenting. Även om jag är trött och kanske helst hade velat kolla på film efter film så får jag dåligt samvete för att jag gör ingen nytta. Något jag behöver träna på med andra ord. Lite stolt är jag för att jag idag faktiskt gick in på mitt rum mitt på dagen och vilade ett tag, även om jag även då hade dåligt samvete. Nästa vecka kommer jag ju ha ledigt i flera dagar så det känns så dumt att bli sjuk nu när jag hade velat jobba och hjälpa till för att "förtjäna" att ha ledigt. Jag vet att jag borde inte känna så, man kan ju inte hjälpa att man blir sjuk. Det är bara min dumma hjärna som tänker väldigt dumt ibland...
 
Aja, imorse som sagt så ignorerade jag tröttheten och mådde rätt okej så jag fick slängt ihop ett bröd efter frukosten. När brödet jäste hjälpte jag till att plantera det sista mandelträdet för att sedan gå in och göra en mannagrynspudding till lunch. Så jag har fått gjort lite idag iaf. (^    ^)
 
 
 
Arkivbild, tagen inne i Feilding.
En av de kinesiska restaurangerna har denna häftiga 3D-origami krukan i sitt fönster.
 

Efter lunch letade jag och Anette reda på ett ställe att bo på inne i Taupo. Det var inte det lättaste men jag tror det blir bra det vi tillslut hittade. Vi kommer ju trotts allt bara stanna där en natt. (^_-)  När vi var klara satte vi på en film, Landet för länge sedan, och sen gick jag in på mitt rum och vilade. 
 
Det hjälpte att få vila en stund så jag gick ut och hjälpte till med middagen senare när Geoff kommit hem. Vi gjorde det enkelt idag, jag kokade surimi i en sås jag slängde ihop med hjälp av tomat och en mexikansk mild chilisås. Jag tycker det blev väldigt gott, nästan som en sweet chilisås, och jag älskar ju surimi! *.⋆꒰  ˘̴͈́ ॢ꒵ॢ ˘̴͈̀  ꒱໊⋆.*
 
 
Nu är jag på rummet igen, tyckte det var en bra idé att försöka lägga mig rätt tidigt idag. Förhoppningsvis kanske den här "febern" inte blir så farlig och jag mår bättre redan imorgon. I vilket fall som helst ska jag strax krypa ner under täcket och läsa. (▰˘◡˘▰)
 
Kram på er ❤
 
Follow on Bloglovin


Booking & Planing

Hi!
Vi satt och försökte planera vår kommande trip till Auckland imorse. Vi åker ju på fredag! (*⌒∇⌒*) Tanken är att vi ska stanna vid Lake Taupo på fredagen, se oss omkring och stanna där någonstans över natten. På lördagen planerar vi att åka till Hamilton och gå till Hamiltons Zoo. o(^▽^)o Senare på lördagen är det släktkalaset uppe i Auckland, och vi vet ännu inte vart vi ska stanna natten mellan lördag och söndag. 
 
På söndagen släpper familjen av mig i Hamilton. Jag kommer på tisdagen åka vidare från Hamilton till Rotorua där jag kommer stanna tills på torsdagen. Ett paket med olika "äventyr" som jag bokat kallas för Middle-Earth Trilogy. Där ingår black water rafting i Waitomo och en tur i glowworm caves, guidad tur i Hobbiton och ett besök till Te Puia; en maori by där jag kommer se en välkomscermoni och sen få vara med på en "steambox" lunch. Det ska bli så roligt! (^   ^)
 
Det roligaste är att familjen låter mig vara med och bestämma vart jag tycker det hade varit roligt att stanna och vad jag vill se. Så de dagarna vi reser tillsammans kommer vi försöka åka till lite olika sevärdigheter. Det är verkligen jätteroligt att jag också blir involverad i det hela! Det kunde lika gärna varit så att jag bara följde med och fick "hänga på". 
 
 
Efter att jag bokat lite fler bussar och en extra hotellövernattning gick vi ut grejjade i trädgården. Jag vattnade växthusen och plockade hästbajs. Vi rensade även bort grenar från ett av valnötsträden som Geoff sågade ner igår. Det producerade inte jättemycket valnötter och skymmer solen för många andra fruktträd och hasselnötsträden så vi bestämmde att det behövde trimmas ner. Det är fortfarande en hög stam med en gren kvar så det ser rätt fint ut. Och vi har fortfarande kvar det stora valnötsträdet som producerar enorma mängder av valnötter!
 
 
 
Akriv bild på fina Pipar i fruktträdgården bakom ett äppleträd, hihi! (^    ^)
 
 
På eftermiddagen hjälptes jag och Amber åt att plantera ett mandelträd. Det blev bara ett av mandelträden som planterades idag, det andra får vänta tills imorgon. Det är svårare än man tror att gräva ett stort hål, särskilt när marken är full av sten. (๑>ᴗ<๑)
 
Två nya wwoofar kom senare på kvällen. Den här gången är det två tyska tjejer som ska stanna här och ta hand om djuren när vi åker på fredag. De verkar snälla och ser ut att ha en bra hand med djuren. (^  -  ^) De kom rätt sent så jag har inte hunnit få någon jättebra uppfattning av dem ännu, det brukar ta någon/några dagar att lära känna nya personer. 
 
 
Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa The Hobbit som jag började på häromdagen. Vad passar vell inte bättre än att läsa The Hobbit och The Lord of the Rings när jag befinner mig mitt i Middle Earth? (。 ◕‿- 。)
 
 
Kram på er ❤
 
Follow on Bloglovin


Tidigare inlägg Nyare inlägg