Jag har varit så trött det senaste dygnet och sovit sådär tungt inatt att det var svårt att vakna. Men jag lyckades ta mig upp med tanken på att jag skulle få prata med den mest underbara killen på denna jord. Jag saknar honom något otroligt, det går i vågor (jag saknar honom hela tiden men just hur jag hanterar det) och just nu är jag i det stadiet då saknaden är svår att stå ut med. Men det går, så länge jag har honom är jag världens lyckligaste. Kärlek är inte alltid en dans på rosor, men finner man någon så speciell som man har sådanna starka kännslor för ska man vara rädd om det. Tim betyder så mycket för mig, han gör mig hel. ♡ Man får se det positiva, vi har varandra och varje dag för oss närmare tills vi kan vara i varandras armar igen. Att kunna prata med varandra så som vi gör hjälper mycket också, jag är så glad för internet! Någon annan som är eller har varit i ett distansförhållande som kanske vill dela med sig om tips och erfarenhet? Det är alltid roligt att höra hur andra hanterar det. (^  _  ^)