Det verkar som den här febern aldrig vill gå över. Imorse kände jag mig något bättre, men laddade ändå upp med tabletter. Det var bra för sen mådde jag bra hela förmiddagen. Caelan var med Geoff på jobbet så jag och Anette var ensamma hemma. Vi passade på att ta en tur med hästarna. (^ _ ^) Först då kände jag av igen att jag fortfarande inte är frisk. Mitt tålamod var inte det bästa vilket gjorde att jag promenerade nästan hela vägen. Svans tyckte gräset smakade väldigt gott idag så istället för att jag ska sitta på ryggen och bli irriterad när han stannar för gräs och jag inte kan få honom att gå så tyckte jag det var bättre att gå med honom. (^ _ -) På så sätt kunde vi få en härlig tur ändå i solen.

 

Tålamod är det viktigaste när man tränar djur, eftersom det ibland tar tid för att få dem att förstå vad man vill eller menar. Tappar man tålamodet blir man oftast arg eller irriterad vilket bara straffar djuret, när de inte gjort något fel, och gör att allt tar längre tid. Jag försöker därför alltid undvika att sätta mig i sådanna situationer, som idag när jag promenerade istället. 

 

Men det kändes att jag verkligen inte är helt bra då jag blev helt slut efter den promenaden. Jag brukar kunna promendera mycket längre, men idag gick det bara inte. När vi kom tillbaka fick jag därför sätta mig och ta det lugnt en stund medan jag åt lunch. Efter att ha hämtat lite nya krafet slängde jag ihop en satts med mumsmums med recept från Tidningen Hembakat. (๑ᴖ◡ᴖ๑)